Blixtnedslag
Centrala åskskydd i alla större samhällen, i synnerhet i höglöneländerna, skyddar människorna där så bra att stadsmänniskan glömmer att blixtnedslag är en naturrisk. Det är mindre välbetänkt med tanke på att jordytan varje år tar emot mer än 300 miljoner blixtnedslag och att blixten tänder gräs-, busk- och skogsbränder varje dag. Spridningen är dock ojämn. I nordligaste Europa, Asien och Nordamerika har man mindre än 5 åskdagar per år, i norra Europa 20–30 åskdagar, i Medelhavsområdet 30–50, vid ekvatorn 150–250 åskdagar årligen. Antalet blixtnedslag beror delvis på årsmedeltemperaturen men även på andra faktorer, som höjd över havet. Quito i Ecuador – beläget 2 850 meter över havet – har mer än 300 åskdagar per år. Blixtfrekvensen inom en viss region ändrar sig naturligtvis i tiden.
Få städer på jorden har undgått stadsbrand genom blixtnedlag och många städer har brunnit ner till grunden, t.ex. Worms i Tyskland. Oräkneliga är de torn, kyrkor, klockstaplar, minareter, moskéer, buddist- och hindutempel som bränts ner eller skadats svårt av ett blixtnedslag.
Åtskilliga kejsare och kungar, biskopar och generaler, sjökaptener och bergsklättrare har dödats av blixten, men sammantaget träffas bara något tiotusental människor årligen av blixten. De flesta överlever säreget nog utan men. Miljontals djur dödas varje år av blixten. I till ytan stora länder med god statistik som USA och Brasilien blixtdödas drygt 200 personer årligen, i Europa färre än 100 i varje land, oftast – som i Finland, Sverige, Norge och Danmark – färre än 10. Hundra gånger fler dödas i trafiken.
Blixten söker sig till allt som sticker ovanför jämna ytor och till alla föremål av metall. Golfspelare lever farligt liksom fotbollsspelare, domare och åskådare på små och medelstora idrottsplatser utan åskskydd. Långa metallräcken är farliga vid åskväder. Alla idrottsaktiviteter utomhus inklusive hästsport bör avbrytas vid varning för åska.
Den som ser en blixt slå ner på en sandstrand och går dit med en spade förstår efter första spadtaget varför vi kan avgöra var och hur ofta blixten slog ned också för lång tid sen. När blixten slår i sandstranden kan man med spaden gräva ut det blixtrör som bildas när sandpartiklarna smälter ihop till ett knottrigt sandrör som förglasas mot hålet. Röret, fulguriten, är ofta en cm i genomskärning och några dm långt, men kan vara 4–5 cm brett och nå ett par meter ner.
Sand smälter vid 1 800° C. Energin i en blixt är lika stor som den i Hiroshimabomben och även om blixten urladdas på bara några tusendels sekund så kan temperaturen bli 30 000° C och sprängkraften våldsam. När blixten träffar en bergstopp smälter den stenytan som sedan likt pyramidernas ursprungliga topp glänser som glas.
Vår databas TRITON innehåller uppgifter om tusentals särskilt betydelsefulla blixtnedslag. Vi rekommenderar alla som skall driva verksamhet i varma trakter eller i bergsområden att ta reda på åskfrekvens o dyl på platsen.