Kyla
Jorden är en dynamisk planet. Grönland var en gång skogbevuxet och Saharas Ahoggarmassiv var en annan gång säte för en väldig inlandsis. Man behöver dock inte använda geologisk tid för att visa att det normala är att temperaturen varierar. Under historisk tid har Svarta havet varit överisat mer än en gång. Östersjön var tillfrusen t ex 1154, 1323, 1709, 1740, 1942 och 1987.
Varför är människor rädda för att norra Europa, Asien och USA skulle få ett 3–5 grader varmare klimat? Befolkningarna semestrar ju gärna i områden med högre medeltemperatur än så. För den som har ett längre tidsperspektiv på naturen än de 25 år ”mannaminnet” omfattar är det uppenbart att historiens varmare perioder är betydligt välsignelserikare än de kallare. Många människor idag tycks förhäxade av växthuseffekten och idén om att människans koldioxidutsläpp är orsaken (”skulden”) till att Jordens medeltemperatur har ökat 1 grad de senaste 100 åren. I tron att naturen fungerar linjärt spår meteorologerna att temperaturen skall öka 3–5° C de kommande 100 åren. Det är ett osannolikt scenario, troligare är att vi får ett snabbt omslag till kallare förhållanden, vilket borde oroa mera.
Kyla leder till att träd tillväxer långsammare. Skogsproduktionen minskar. All jordbruksproduktion minskar också – missväxter under historisk tid beror oftast på köld, inte på hetta. Missväxt har gett hunger, dyrtid och höga dödstal. Om kylan blir svår spricker de stora träden, fruktträden dehydreras och dör. I den kalltempererade zonen är det äppel-, päron-, plommon- och körsbärsträden som dödas av kylan. I varmtempererade trakter är det växterna som ger vindruvorna, persikorna, aprikoserna, apelsinerna, oliverna, citronerna och fikonen som dödas. Citronträdets rötter tål exempelvis högst 3 minusgrader. I februari 1956 dödades olivlundarna, flera planterade på 1300-talet, utmed Rhônedalen i Frankrike, och 1985 var det olivträden i Toscana som dödades av kyla.
Djurlivet påverkas också negativt. Insekterna försvinner, insektätande fåglar dör och det tar ett decennium innan fågellivet blir normalt igen. När sjöar och floder bottenfryses dödas all fisk och många andra vattendjur som sköldpaddor och groddjur. Vargantalet ökar. Vid svår kyla i arktiska trakter dör mängder av valar och sälar eftersom vattenhålen fryser till och djuren drunknar. Isbjörnarna minskar då i antal. Positivt med kyla är att parasitantalet minskar, vilket ger färre fall av malaria, dengue och andra febrar.
Genom historien har tiotusentals människor dödats varje svårt köldår. I den åtföljande hungern dukade fler under för sjukdomar. Miljoner husdjur dödades, bland annat hästar, dåtidens arbetsredskap i skog och på åker. Landtransporter upphörde.
Idag får höginkomstsamhällena världen över också känning av köldperioder. Vattenmagasinen får vid kyla mindre tillskott samtidigt som energiförbrukningen ökar. För samhällen där en stor del av energin kommer från vattenturbiner ökar kostnaderna för uppvärmning mycket mer vid köldperioder än kostnaderna för luftkonditionering vid värmeböljor.
Vår databas TRITON gör det möjligt att med naturvetenskapliga metoder visa på effekterna av både köld- och värmeperioder under flera tusen år och i alla delar av världen. Vi kan därför ge dig mycket väl underbyggda råd för just din typ av verksamhet. Vi utför all uppdragsforskning utan skygglappar och politiska sneglingar. Naturen anpassar sig nämligen aldrig efter oss, det är människan som måste anpassa sig till naturen.