Socioekonomiska effekter
Naturomvälvningar har omfattande socioekonomiska följder. Naturens galopp har åtskilliga gånger under historisk tid orsakat folkförflyttningar – större eller mindre beroende på kraften och varaktigheten i naturomvälvningen. Idag gäller generellt att man i låginkomstländer betalar med människoliv och i höginkomstländer med materiella skador. I fattiga länder är nästan inget försäkrat, i rika länder är väldigt mycket försäkrat. Man kan generalisera: ökad BNP eller inkomst per capita leder till ökat försäkringsskydd.
Jordens växande befolkning leder till att allt fler skadas av naturomvälvningar. Effekten förstärks ytterligare genom att folktätheten ofta koncentreras till riskutsatta områden vid havs-, sjö- och flodstränder. Det fanns 3 storstadskonglomerat (>10 miljoner invånare) 1972, 13 stycken år 1992 och 24 stycken år 2000. Urbanisering medför automatiskt ökande investering per ytenhet (materiellt värde per km2) genom byggandet av vägar, vattenledningar, elöverföring osv. Stadsplanerare kan som regel föga om naturomvälvningar och saknar kunskap om deras periodicitet.
Åtskilliga procent av det ständigt pågående byggandet i världen består i ersättningsbyggande för vad naturkatastrofer har förstört. En rad städer världen över borde inte tillåtas växa eftersom de ligger helt fel ur naturrisksynpunkt. Mexico City och Tokyo är bra exempel långt från havet, Alexandria, Mumbai, Kolkata, Dhaka, Bangkok, Tianjin, Yokohama, San Francisco och New Orleans exempel närmare havet. I samband med framtida naturkatastrofer får vi läsa mer om dessa och andra städer i utsatt läge.
För närvarande fokuserar politiker världen över på människans koldioxidutsläpp, trots att bl.a. jordskalven i Kobe 1995, i Bam i Iran 2003, Annandagstsunamin 2004 i Indiska oceanen, orkanen Katrina i USA i augusti 2005 och jordskalvet i Pakistan i oktober 2005, borde ha öppnat allas ögon för att det är dom snabba processerna som mest påverkar människors liv och egendom.
Vid byggande behövs bl.a. stenmaterial till hus och vägar. Djupvittringen av berggrunden i alla tropiska områden gör det svårt att få fram frisk sten. Vulkanutbrott ger antingen lava – som stelnad blir ett utmärkt byggmaterial – eller pyroklastiskt material som kan vara lätt och ett ypperligt isoleringsmaterial. Vi i Natural Hazards Group vet var alla vulkanutbrottsprodukter finns och när och var de nybildas.
Alla naturrisker med undantag av nedslag från rymden är dvärglika i förhållande till mycket stora vulkanutbrott, men ett sådant måste uppenbarligen avfolka hundratusentals kvadratkilometer och i samma slag blixtsnabbt sänka Jordens medeltemperatur ett par, tre grader för att åstadkomma ett nödvändigt paradigmskifte i hanterandet av naturrisker.