• Startsida
  • Företaget
  • Vår databas
  • Våra tjänster
  • Kontakta oss
  • Geografisk spridning
  • Ekologiska effekter
  • Socioekonomiska effekter
  • Variation i tid
  • Människans påverkan?
  • Naturrisker
  • Jordskalv
  • Vulkaner
  • Tsunamivågor
  • Ras & Skred
  • Stormar
  • Blixtnedslag
  • Skogsbränder
  • Kyla
  • Missväxt
  • Epidemier
  • Slamvulkaner
  • Nedslag från rymden


Variation i tid

Vid jultid vissa år blir vattnet utanför Perus kust plötsligt fattigt på fisk. Ingen fisk i näten gör att den peruanska fiskarebefolkningen får svälta. För de som förr levde på att samla guano för att sälja som gödsel blev det också en svår tid, eftersom de fåglar som levererade naturgödseln dog i brist på sin normala fiskdiet. Man kallade fenomenet för El Niño, Barnet (Jesus).

Normala år väller det upp kallt vatten från den djupa delen av Stilla havet mot Perus kust. Det kalla bottenvattnet är rikt på näringssalter, fosfor och kväve, och när det blandas med det tunna skiktet av varmt ytvatten mångdubblas planktonproduktionen. Fisken ligger högre upp i den näringspyramid som har plankton vid sin bas. Det leder till ett ymnigt havsfiske som är normalförhållandet vid Perus fiskrika kust och kallas La Niña, flickan. Varför kommer då El Niño?

Av viss anledning stiger vattentemperaturen i Stilla oceanens västligaste del vissa år, samtidigt som passadvinden blåser det varma vattnet österut mot Sydamerika. Eftersom varmt vatten utvidgar sig bildar det varma stillahavsvattnet en bula i väster, en låg våg som drivs mot Peru. När denna bula av varmvatten lägger sig ovanpå det uppvällande kallvattnet vid kusten klipper det av näringstillförseln: El Niño har anlänt. Den oceanfas som producerar El Niño varar omkring ett år. Sedan återkommer flickebarnet och med henne det rika fisket.

Även om massmedierna återkommande hävdar att denna naturomvälvning beror på människans bidrag av koldioxid till växthuseffekten, så har människan ingen del i detta. Orsaken är havets normala variation över tiden. Hur ofta kommer El Niño?

Eftersom det här naturmönstret inte direktstyrs av interplanetariska processer som tidvattnet gör, kan man inte förutsäga den här naturrytmen med absolut precision. Med säkerhet kan man emellertid säga att rytmen inte är konstant över tiden. Ibland är rytmen snabbare, ibland långsammare:

              1650–1749         1 / 6,0 år
              1750–1849         1 / 4,6 år
              1850–2000         1 / 3,4 år

Rytmförändringarna mellan dessa perioder inträffade abrupt, vilket visar att människan inte har med processen att göra. Till yttermera visso har detta förlopp pågått i Stilla oceanen i åtminstone 20 miljoner år, således många gånger längre än den tid människan funnits till.

Vi vet åtskilligt om detta eftersom El Niño åstadkommer massdöd. Åtskilliga djur hamnar då på naturens fossilkyrkogårdar och vi kan på detta sätt avgöra när El Niño fanns. För oss är rytmen dessutom avläsbar i västra Stilla havets korallrev. Dessutom i havsytans nivå vid Galapagosöarna.

Liksom El Niño har de flesta naturomvälvningar mönster som man måste ha långa observationsserier för att förstå. Det är därför vi har byggt upp databasen TRITON.



© 2005–2007 Natural Hazards Group.
Senaste uppdateringen gjordes 2006-12-23.