Vulkaner

Ett vulkanutbrott är en våldsam men snabb affär. De allra flesta utbrott varar bara mellan en vecka och tre år. Visserligen känner vi på land knappt 1 000 vulkaner som tillsammans har haft högst 10 000 utbrott i historisk tid, men utbrotten är oftast medelstora (55%) eller icke-explosiva små (25%) och inte ofta stora (18%) och sällan mycket stora (2%). Det som gör vulkaner betydelsefulla som naturrisker är emellertid att effekterna är stora även av de små utbrotten.

Vulkaner som producenter av byggnadsmaterial

Ett litet utbrott har styrkan 1 (VEI:1) på en 8-gradig vulkanexplosionsskala och slungar inte ut mer än 1 miljon m³ fasta partiklar, alltså mindre än 2 miljoner ton stenmaterial. Med mänskligt mått är det ändå mycket, det är mer än all betong som gick åt för att bygga bro- och tunnellänken mellan Danmark och Sverige. Ett utbrott med VEI:2 ger tio gånger mer fast material. Varje byggare inser att vulkanerna är jätteleverantörer av bulkmaterial, i Japan och på Island vet varenda människa betydelsen av detta.

Världens bästa värmeisoleringsmaterial, pimpsten, kan endast bildas vid kraftiga vulkanutbrott. En del vulkaner – dock inte alla som många tror – genererar lava som kan rinna iväg åtskilliga mil från kratern och stelnad bli till basalt. Det var sådan tät och hård basaltsten som romarna byggde sina vägar med, vägar som ännu efter 2000 år är i fint skick. Andra vulkanslag genererar stenmaterial i alla partikelstorlekar, från lera till husstora block. När häftiga regn tillför vatten rör sig partiklarna som en gröt eller välling av sten utför vulkansluttningarna. Sådana floder av varm eller kall stengröt kallas laharer och de har inget med lavafloder att göra. Sällan når laharfloderna mer än 50–100 km från kratern, men ibland rinner de 250 km. Laharer är naturliga leverantörer av bulkmaterial. Vet man var de finns är det bara att rigga upp sorteringsverk, kanske kombinerat med en stenkross.

Svavelproduktion

På vissa vulkaner bildas kratersjöar. Vid aktiva vulkaner är dessa inte fyllda med vatten utan av nybildad svavelsyra och med stora mängder rena svavelpartiklar på sjöbottnen. Vid utbrott töms kratersjöns syrainnehåll, ibland 20 miljoner ton, med förödande ekologiska effekter inte bara på och runt vulkanen utan i vattensystemen ända ut till havet. För tjugo år sedan föreslog vi att man i Indonesien borde starta svavelutvinning och syrafabriker i några av landets många kratersjöar. Vid den tidpunkten kunde landet spara 20 miljoner USD årligen på att inte importera svavel. Vi vet många platser i låginkomstländer (som också importerar svavel) med en uppsjö av kratersjöar där man skulle kunna starta småindustrier för kemikalieutvinning, anställa lokal arbetskraft och samtidigt automatiskt mildra den ekologiska effekten av kommande utbrott.

Ekologisk påverkan

Det är gaserna som kommer ut från alla jordens aktiva och sovande vulkaner som är viktigast ur ekologisk synpunkt, gaser som inte bara dödar liv utan även förändrar jordens klimat. På ett år gasar Etna av mer än 1 milj ton svaveldioxid (som fräter på armeringen i den bro som skall byggas över Messinasundet) och mer än 10 milj ton koldioxid, men när vulkanen har utbrott tiodubblas mängderna under den tid utbrottet pågår för fullt. Ett faktum som aldrig uppmärksammas av dem som säger sig värna om miljön är att en aktiv vulkan släpper ut gaser, främst koldioxid, inte enbart under sin aktiva tid utan under flera miljoner år. Man kan således inte beräkna antalet aktiva vulkaner (1 000–1 500 st) och multiplicera med vars och ens koldioxidutsläpp. På Jordens landyta finns tiotusentals sovande vulkaner som gasar av koldioxid och kan hålla på med det tills de blir inaktiva, något som tar 10–12 miljoner år.

Energi och kemisk produktion

Många vulkaner ligger i fattiga länder. Vulkanerna är enorma energiproducenter men med få undantag tas deras geotermiska energi inte tillvara. Vulkanerna är samtidigt världens ojämförligt största kemiska fabriker, vars förnyelsebara produkter ingen intresserar sig för. Etna gasar varje år ut bl a 100 000 ton svavelväte, 110 000 ton saltsyra och 5 000 ton fluorvätesyra, för att inte nämna 27 ton kvicksilver och 10 ton kadmium. För innovationsfähiga industrialister kan vi med hjälp av vår unika databas TRITON ge ett och annat projektuppslag, en del kopplade till en framtida handel med utsläppsrätter

Vulkanstoft och flygtrafik

För hundra år sedan fanns ingen flygindustri och inget charterflyg. När nutidens flygrutter planerades visste man inte mycket om vulkanutbrott. Idag passerar miljoner flygpassagerare varje dygn rakt över explosiva vulkaner och de behöver inte vara ängsliga, sedan tio år tillbaka vet piloterna vad de skall göra om något händer. Vad som däremot behöver uppmärksammas mer av luftfartsmyndigheterna är effekterna av stora vulkanutbrott. Låt oss ta exemplet Island, ett land som har både stillsamma och explosiva vulkaner. Vi vet att det två gånger per århundrade inträffar ett stort explosivt vulkanutbrott på Island. Vid vissa vindriktningar kommer nästa stora explosiva utbrott att kunna lamslå flygtrafiken i hela norra Europa. Flygplan kommer inte att störta, eftersom flygningar måste inställas på grund av vulkanstoftet ett par dagar eller mer, men det kräver planering. Vid Pinatubos stora utbrott på Filippinerna förstörde vulkanstoftet jetmotorer på mer än tio flygplan. Planen kunde landa säkert. Men motorer för miljarder kronor fick bytas ut. Inget av dessa plan var närmare vulkanen än 1 000 km. Vi har stor erfarenhet av vulkanutbrott och databasen TRITON till vår hjälp.


Startsida Företaget Vår databas Våra tjänster Kontakta oss Geografisk spridning Ekologiska effekter Socioekonomiska effekter Variation i tid Människans påverkan? Naturrisker Jordskalv Vulkaner Tsunamivågor Ras & Skred Stormar Blixtnedslag Skogsbränder Kyla Missväxt Epidemier Slamvulkaner Nedslag från rymden	Vulkaner Ett vulkanutbrott är en våldsam men snabb affär. De allra flesta utbrott varar bara mellan en vecka och tre år. Visserligen känner vi på land knappt 1 000 vulkaner som tillsammans har haft högst 10 000 utbrott i historisk tid, men utbrotten är oftast medelstora (55%) eller icke-explosiva små (25%) och inte ofta stora (18%) och sällan mycket stora (2%). Det som gör vulkaner betydelsefulla som naturrisker är emellertid att effekterna är stora även av de små utbrotten. Vulkaner som producenter av byggnadsmaterial Ett litet utbrott har styrkan 1 (VEI:1) på en 8-gradig vulkanexplosionsskala och slungar inte ut mer än 1 miljon m³ fasta partiklar, alltså mindre än 2 miljoner ton stenmaterial. Med mänskligt mått är det ändå mycket, det är mer än all betong som gick åt för att bygga bro- och tunnellänken mellan Danmark och Sverige. Ett utbrott med VEI:2 ger tio gånger mer fast material. Varje byggare inser att vulkanerna är jätteleverantörer av bulkmaterial, i Japan och på Island vet varenda människa betydelsen av detta. Världens bästa värmeisoleringsmaterial, pimpsten, kan endast bildas vid kraftiga vulkanutbrott. En del vulkaner – dock inte alla som många tror – genererar lava som kan rinna iväg åtskilliga mil från kratern och stelnad bli till basalt. Det var sådan tät och hård basaltsten som romarna byggde sina vägar med, vägar som ännu efter 2000 år är i fint skick. Andra vulkanslag genererar stenmaterial i alla partikelstorlekar, från lera till husstora block. När häftiga regn tillför vatten rör sig partiklarna som en gröt eller välling av sten utför vulkansluttningarna. Sådana floder av varm eller kall stengröt kallas laharer och de har inget med lavafloder att göra. Sällan når laharfloderna mer än 50–100 km från kratern, men ibland rinner de 250 km. Laharer är naturliga leverantörer av bulkmaterial. Vet man var de finns är det bara att rigga upp sorteringsverk, kanske kombinerat med en stenkross. Svavelproduktion På vissa vulkaner bildas kratersjöar. Vid aktiva vulkaner är dessa inte fyllda med vatten utan av nybildad svavelsyra och med stora mängder rena svavelpartiklar på sjöbottnen. Vid utbrott töms kratersjöns syrainnehåll, ibland 20 miljoner ton, med förödande ekologiska effekter inte bara på och runt vulkanen utan i vattensystemen ända ut till havet. För tjugo år sedan föreslog vi att man i Indonesien borde starta svavelutvinning och syrafabriker i några av landets många kratersjöar. Vid den tidpunkten kunde landet spara 20 miljoner USD årligen på att inte importera svavel. Vi vet många platser i låginkomstländer (som också importerar svavel) med en uppsjö av kratersjöar där man skulle kunna starta småindustrier för kemikalieutvinning, anställa lokal arbetskraft och samtidigt automatiskt mildra den ekologiska effekten av kommande utbrott. Ekologisk påverkan Det är gaserna som kommer ut från alla jordens aktiva och sovande vulkaner som är viktigast ur ekologisk synpunkt, gaser som inte bara dödar liv utan även förändrar jordens klimat. På ett år gasar Etna av mer än 1 milj ton svaveldioxid (som fräter på armeringen i den bro som skall byggas över Messinasundet) och mer än 10 milj ton koldioxid, men när vulkanen har utbrott tiodubblas mängderna under den tid utbrottet pågår för fullt. Ett faktum som aldrig uppmärksammas av dem som säger sig värna om miljön är att en aktiv vulkan släpper ut gaser, främst koldioxid, inte enbart under sin aktiva tid utan under flera miljoner år. Man kan således inte beräkna antalet aktiva vulkaner (1 000–1 500 st) och multiplicera med vars och ens koldioxidutsläpp. På Jordens landyta finns tiotusentals sovande vulkaner som gasar av koldioxid och kan hålla på med det tills de blir inaktiva, något som tar 10–12 miljoner år. Energi och kemisk produktion Många vulkaner ligger i fattiga länder. Vulkanerna är enorma energiproducenter men med få undantag tas deras geotermiska energi inte tillvara. Vulkanerna är samtidigt världens ojämförligt största kemiska fabriker, vars förnyelsebara produkter ingen intresserar sig för. Etna gasar varje år ut bl a 100 000 ton svavelväte, 110 000 ton saltsyra och 5 000 ton fluorvätesyra, för att inte nämna 27 ton kvicksilver och 10 ton kadmium. För innovationsfähiga industrialister kan vi med hjälp av vår unika databas TRITON ge ett och annat projektuppslag, en del kopplade till en framtida handel med utsläppsrätter Vulkanstoft och flygtrafik För hundra år sedan fanns ingen flygindustri och inget charterflyg. När nutidens flygrutter planerades visste man inte mycket om vulkanutbrott. Idag passerar miljoner flygpassagerare varje dygn rakt över explosiva vulkaner och de behöver inte vara ängsliga, sedan tio år tillbaka vet piloterna vad de skall göra om något händer. Vad som däremot behöver uppmärksammas mer av luftfartsmyndigheterna är effekterna av stora vulkanutbrott. Låt oss ta exemplet Island, ett land som har både stillsamma och explosiva vulkaner. Vi vet att det två gånger per århundrade inträffar ett stort explosivt vulkanutbrott på Island. Vid vissa vindriktningar kommer nästa stora explosiva utbrott att kunna lamslå flygtrafiken i hela norra Europa. Flygplan kommer inte att störta, eftersom flygningar måste inställas på grund av vulkanstoftet ett par dagar eller mer, men det kräver planering. Vid Pinatubos stora utbrott på Filippinerna förstörde vulkanstoftet jetmotorer på mer än tio flygplan. Planen kunde landa säkert. Men motorer för miljarder kronor fick bytas ut. Inget av dessa plan var närmare vulkanen än 1 000 km. Vi har stor erfarenhet av vulkanutbrott och databasen TRITON till vår hjälp.
© 2005–2009 Natural Hazards Group.